Qué? What? Va?
Idag har jag förätit mig på både citron- och chokladkaka och ändå finns det kaka kvar. De står där nere i köket och liksom frestar alla som går förbi. Mias trevliga vänner har varit här idag och hjälpt oss med det ansträngande arbetet att äta kakor och så har de hjälp oss inviga pappas nya TP-spel. Som tack för hjälpen fick några av dem med sig pastasallad hem eftersom vi igår lyckades göra hur mycket pastasallad som helst. Det var roligt att spela spel och passande nog så vann födelsedagsbarnet över oss alla. Grattis! Till vinsten och på födelsedagen!
För att fortsätta med berättelsen om mitt liv de senaste dagarna så ska jag nu i okronologisk ordning berätta att vi igår var på fest i Vaxmora minsann. Vilka vi innefattar är jag inte riktigt säker på och ändras nog med tiden och i takt med att jag får minnet tillbaka. Jag lyckades ringa och skriva meddelanden till fler än jag egentligen kanske borde. Vickan borde ha stoppat mig tycker jag. Humf. Fast å andra sidan så kom vi ju gemensamt fram till att det ofta är väldigt roligt att höra av sig till folk som man inte brukar prata med just när man inte är helt nykter. Det kan till och med vara mycket roligt, och får man rätt svar kan det göra hela kvällen. Tvärtom också förstås, besvärligt nog. Så för rättvisans skull så skyller jag inte på Vickan, utan mest på mig själv. Som vanligt kanske.
mig ringde du inte
tack för omtanken. inget är nånsin mitt fel, bara så du vet!
Var är du Anna, borta borta? Jobbar du? Vilka tider?
Hur gick intervjun muppppoooooo? Bra hoppas jag.