gulle

Jag har glömt nästintill all spanska och det är väldigt tråkigt tycker jag, lite jobbigt också för imorgon ska jag till Vaxholm med en spanjorska och två svenskor som defintivit kan mer spanska än vad jag någonsin har kunnat. Det jag vill säga med detta är helt enkelt att jag nog inte kommer säga så mycket på vår utflykt imorgon och att spanska vore bra att kunna, tydligen. Kanske kan vi kommunicera genom kroppsspråk Mireya och jag? Hon masserar mina ömma axlar och jag blir glad? Jag knuffar henne i vattnet och hon blir blöt? Kan det funka tro ...?


Jag har sjuka humörsvängningar och kvällarna är värst, speciellt när jag är ensam och jag vet verkligen inte  varför svängningarna når så djupt. Kanske hade getningen som stack mig något nedstämmande gift? Hoppas det försvinner snart, både för nedstämdheten och för att det stort, rött och kliar massa!
Det finns massa saker som jag vill ska vara annorlunda men det finns väldigt lite jag kan göra för att förändra de flesta. Och sedan finns ju det sakerna som jag vet att jag skulle kunna förändra, rent av förbättra om jag försökte men jag har ingen aning om hur jag ska bära mig åt. Otillräcklighet är en jobbig känsla. Glä!

Idag har jag och Helly varit sådär härligt pessimistiska som man bara får vara då och då. På vår utflykt ner till edsviksstranden för att sova kom vi till exempel fram till att livet bara är en resa mot döden och att varje dag och händelse är ett steg mot just detta slutmål, så varför samla på sig massa saker? När man i alla fall kommer förlora dem då man ,ja.. dör. Taskigt men sant. Fast som tur är så innefattade resonemanget också lite ljuspunkter och en bra inställning som absolut är värd att anamma.

Och så var jag på min livs första vettiga anställningsintervjuv idag. Hos Jockes chefer på Arlanda. Vem vet hur det går men jag klarade i alla fall att svara på frågorna utan att göra bort mig helt, eller jag tror det i alla fall. Hum. Hur som helst känns det som en av de vettigaste sakerna jag gjort på länge, vilket är bra för då kan jag känna mg lite duktig ett tag.



Idag så fyller Markus 20 år. Grattis till honom!

Idag ska jag och Helly pyssla sen ska vi på middag hos Joakim för han åker snart till Boden i 11 månader. Det är lång tid att vara så långt borta tycker jag. Men innan jag kan trampa iväg till Helly på min cykel utan stöd så måste jag vänta på att tvättmaskinen ska tvätta klart och så måste jag göra lite mat till systra mi för hon bad så snällt. Och så måste jag ta på mig något annat än mjukisbyxor kanske. Jag ville bada och sola idag men solen har gömt sig bakom molnen och verker inte alls vilja komma fram idag, tråkigt för mig som har alla möjligheter att vara ute hela dagarna, men bra för alla ni som jobbar och sliter för då slipper ni ju längta ut liksom. Helly sa att vi kunde åka till simhallen och bada men även om simhallen har blivit fin och så efter renoveringen så är det inte riktigt samma sak som att bada utomhus en fin sommar dag ju. Nej simhallen får vi åka till i vinter när isen har tagit över och det inte finns någon möjlighet att bada ute, utom i isvak då.
Förstår ni nu att det är svårt för mig att skriva roliga och intressanta bloggar när jag inte gör något annat än städar, tvättar och sover på dagarna. Jag har i och för sig bakat matmuffins som det så fint heter. De blev goda. Smaka? =)

Jag måste be om en lite tjänst bara ... när jag börjar svamla så här så måste ni lägga en hand på min axel eller säga något lugnande för annars kan det hända att jag inte tystnar förren all luft i mina lungor är slut och jag svimmar. Pust.

Tillbaka. Tillbaka till verkligheten. Sommaren har varit underbar hittills. Veckan i Skåne med min flickor var väldigt lyckad och min släkt välkomnar er tillbaka snart, jag med förstås. Vi var duktiga och hann med många saker som liksom tillhör ett besök i Skeppis, förkortning av Skepparkroken om någon undrade. Vi var i Danmark och åt glass, vi var i hembyggdsparken och åt glass och så var vi i Båstad och åt glass. Viktiga saker faktiskt.

Roskilde är en hel historia i sig och minnena därifrån hoppas jag att jag alltid kommer minnas. Till och med när jag är gammal och dement. Så kul vi hade Maria! Även om nu vi råkade bo i det skitigaste campet på hela området, jag är faktiskt rätt övertygad om detta. Vet inte vad jag ska skriva mera.... åk dit vettja!





Hur som helst är det skönt att vara hemma igen, även om mitt rum är en bastu och knappt möjligt att sova i. Detta är dock bara en ynka parantes för det finns så många andra bättre och finare saker här i Sollentuna som gör att jag inte ens tänkter på värmen i rummet. Jag ska sluta vara hemlig, det är nämligen bestämt nu och alla kan få höra beslutet. Men jag ska nog inte skriva i klarspråk riktigt än. Ring mig istället. Hihi. Sommaren kommer fortsätta vara lika underbar som den börjat, det är jag helt övertygad om!



Måste bara tillägga att Robbie Williams är coolast, trots allt. =)

Kram, godnatt, och grattis Italien till VM-guldet .....

Igår tältade jag, Helly och Daggen vid Översjön och hade det första Broccolilägret, jag tror någonsin! Som bevis på detta har jag brända axlar, en ouppackad ryggsäck på sängen, fler än ett myggbett på armar och ben, en ond nacke och ett hundratal bilder tagna med min nya kamera. Vissa är till och med fina. Höhö.
På kvällen, just när vi var som mest inne i ett parti kubb fick vi besök av några fulla personer. De var av obestämd ålder och antagligen av en ganska blandad också. De var inte så roliga, mest ganska konstiga men ändå trevliga på nått vänster .....
Vi hade en fin dag i alla fall, solen värmde enormt och vattnet var inte alls för kallt. Härligt. Solnedgången var fin den med. Jag kan rekomendera Hot dogs med mild chorizosmak nästa gång ni ska grilla, även grillad sallad är en spännande upplevelse.


Imorgon spelar Sverige match igen och det går inte att missa inte. Idag såg jag när Saudiarabien och Tunisien spelade. Undra om det Svenska landslaget lägger sig ner och kysser gräset när de gör mål? Så som Saudierna gjorde liksom. Spännande.

Rädsla. Det är ett ämne som man inte talar om särskilt ofta, inte jag i alla fall. Men vet ni? Det kanske man borde. Fobier finns det massor utav men alla rädslor är ju inte fobier, vissa är bara små rädslor, nästan som rädisor, så små. Hade man en hel skål med rädisor eller rädslor så blir det väldigt många att äta och ta itu med. Det kan kännas överväldigande. Men det går, jag lovar att det går att äta upp dem allihopa. Du kanske inte gillar rädisor, inte jag heller, men jag gillar inte rädslor heller. Så det så.








Grattis på födelsedagen Farmor!

Ibland kommer de där tillfällena då man vet att man borde vara tyst och inte säga ett ord. Men så kommer infallen, viljan och nästan begäret att få berätta, bara något lite. Hemlighetsfullt. En liten hint. Men då är man redan på väg att berätta allt och genast så är det ingen hemlighet. För tillslut kan man inte vara tyst längre och alla hintar blir en hel sanning fylld av finurliga pusselbitar i rätt, eller kanske fel ordning. Jag tror inte jag skulle reagera så bra under tortyr.  







                                                                                         

Idag har jag och pappa köpt en popcornmaskin! Den är jättefin och heter princess, fast den var ganska dålig på att göra popcorn. Man kan säga att det var ett dåligt köp, men det vill jag inte. Jag tänker stå fast vid att varje hem bör ha minst en popcornmaskin. Helst en i varje rum. Popare fanns det gott om på popaganda igår. Regnet förstörde lite men jag hade en trevlig kväll med flickorna och de andra i sällskapet. Så heja gratis festivaler och bu på regnet. För övrigt vill jag flytta hemifrån mycket snart.
Trevlig helg gott folk. Imorgon ska jag vara filmstjärna! Hoho!

Helg. Finland vann melodifestivalen men Sverige vann VM-guld! Jag har fått sommarens första myggbett, precis under klockarmbandet på höger hand, ja höger. Hade glömt hur mycket det kliar.

Jag tycker om att gå och småle för mig själv men så börjar jag fundera på varför jag ler och finner att jag inte vet, då ler jag inte längre. Men på dagen så ju lyser solen, bakom molnen om inte annat, och på natten lyser månen. Det borde faktiskt vara en tillräckligt anledning att le mina vänner. Slut på helgen. Godnatt.

Skolan är bra ett ställe som får en att känna sig dålig och otillräcklig. Det ska bli skönt att sluta. Lärarna påminner ständigt om att man inte riktigt når fram, men det är nära, så bra jobbat Anna. Men när är det tillräckligt bra då? Räcker det inte med att göra så gott man kan längre? Jag är trött på att vara oduglig.





Sen hoppas jag att kvällen blir trevlig, för jag kan behöva lite uppmuntran just nu.
Dagens beklagan är nu över. Hej.

Klockan har slagit fredag för massa timmar sedan och den närmar sig lördag. Fast jag tycker att det har varit lördag idag. Men det har det ju inte, vilket jag vet men inte riktigt förstår även om det är bra för då blir helgen extra lång. Jag har nämligen varit ledig idag, solat på altanen och försökt skriva fyndiga sms. Men det är svårt att vara rolig när man har tråkigt. Det är väldigt få skoldagar kvar nu och i samma takt som de minskar ökar ångesten inför vad som ska hända sedan, livet? Fast jag är inte lika orolig eller nervös som jag trodde jag skulle bli för några år sedan. Det är nog hälsosamt och läskigt på samma gång. Tänk om jag blir lika likgiltig inför allt som killen i "Främlingen". Han blev inte ledsen när hans mamma dog, svarade ja till ett frieri trots att han var säker på att han inte älskade flickan och han kände ingen ånger efter att ha dödat en annan. Hum. Hans problem är nog att känna någonting överhuvudtaget. Det är obra. Känslor behövs, men ibland blir de bara för många och då är det bra att inte tänka för mycket. Liksom.


MIn keps från New York är inte hemma i den vita byrålådan där den brukar vara. Den är på äventyr innen i staden minsann. Jag undrar hur den har det .... Kanske får den ligga slängd på golvet eller så ligger den som en trofé i en bokhylla ... Omhändertagaraen har lovat att vårda den väl så den mår säkert fint oavsett. Den kanske har det bättre i stan till och med. Jag får fråga den när den kommer hem igen, om den kommer hem igen. Det hoppas jag den gör.

Idag hade vi en liten gorillabebis på besök här, eller ja hon heter i alla fall likadant som gorillan som föddes på kolmården för någon vecka sedan. Naomi. Hon är kanske världens sötaste lilla flicka. Och hon har namsdag på min födelsedag, det är fint. Ja hon är väldigt söt och snäll också, dreglade en del men sånt gör väl små barn. Egentligen vore det ju helt orättvist av mig att skylla på henne för att jag inte gjorde det som jag skulle idag, men å andra sidan så var hon så pass söt att jag inte kunde lämna henne för religionsboken. Den är inte alls lika söt faktiskt. Så även fast Jesus var bra och så där så fick historian om honom komma på alla andra platser utom den som blev gjord.
Just nu så har jag inga linser och det märks för mina ögon börjar göra ont av ansträngning, glasögonen tack! Min linsvätska är farlig så jag måste byta den. Det är tredje gången jag måste byta sort för att optikerna kommer på att just min vätska kan göra en blind! Jag vill gärna inte vara blind för då komme jag inte kunna se ur mitt lilla fixande artar sig. Det är spännande ska ni veta, mitt fixande. Hoho. Nu är det dags att stänga butiken för dagen och hoppa ner i sängen bland mina vänner gosedjuren. Tror jag ska klappa på Juan Carlos Jesus ikväll medan jag läser om Mma Ramotswe och hennes arbete på damernas detektivbyrå. Boken ska handla om gråtande giraffer, det säger i alla fall titlen. Giraffer och gorillor, det blev ett exotiskt inlägg detta. Eller kanske djurparksaktigt .... hum.
Godnatt. Ses på onsdag vänner! 

Idag är det ju påskafton, så glad påsk vänner, men det är också idag som vi ska ha grillpremiär här i det röda huset på kullen. Det är trevligt det, grillat är gott liksom. Så mycket påskpynt finns det inte i huset men jag och Mia fick leta påskägg som tradtionen kräver. Jag hittade mitt ägg först även fast Mia letat på det ställen just innan mig. Hon kollade inte så noga, så hon fick leta vidare i stället. Äggen var antika, det sa mamma. Hon säger ganska mycket hon och ibland inget alls, det är lite underligt. Ordet underligt är ett bra ord men det kan betyda olika saker. Underligt kan man till exempel associera till fler saker än durkslag, för det är vad det är och inget annat. Alla som vet vad ett durkslag är vet vad man använder det till och då går det inte att missuppfatta för man gör sällan andra saker med ett durkslag än det som är det vanligaste, ni vet. Nu har ju inte orden durkslag och underligt så jättemycket gemensamt, men det spelar mindre roll i detta sammanhang tycker jag. I min projektrapport som jag fnular på lite nu och då så tycker jag en massa saker. Det är ju tur att det är jag som tycker saker där och inte någon annan för då hade det varit fel, ja helt fel. Andra får tycka saker som inte har med min projektrapport att göra.
Påskafton ja, ikväll ska jag vara barnvakt åt Fanny och Isabel för deras föräldrar ska bort på middag. Undra om Fanny och Isabel har fått något påskägg idag. Jag tror det. Då måste vi borsta tänderna ordentligt ikväll tjejer. Det är viktigt med tandborstning det säger tandläkaren och henne ska man lyssna på. Tandsköterskan är det lite mer osäkert om man verkligen ska lyssna på, eller ja det beror ju på vad man vill veta förstås. Sköterskan jag träffade senast sa att man kunde ta på insulin på munsår, eller munherpes sa hon kanske ja. Men jag lyssnade inte så noga för jag tyckte det verkade konstigt att ha insulin någon annanstans än i kroppen. Hon sa väldigt mycket, jag sållade en hel del. Det brukar bli så när någon pratar alldeles för mycket. Jag kan tänka mig att någon kanske gör samma sak i detta inlägg och det är helt okej. Eftersom det helt saknar en poäng så verkar det nästan lite onödigt av mig att fortsätta skriva och för er att fortsätta läsa. Jag trodde att det kanske skulle komma en poäng tillslut. Jaja, så det kan bli.

För en vecka sedan så var jag på bio. Inte så speciellt kanske ni tycker... men det ni inte vet är att bion låg i London av alla städer. Nu blev det lite mer speciellt inte sant? Londonresan gick bra och det var alltigenom trevligt (om man bortser från lite sjukdom och kalla rum). De senaste dagarna har jag fått frågan "hur var det i London?" jättemånga gånger och allt jag kan säga är: det var bra, roligt... Jag tycker det är megasvårt att berätta hur någt har varit om det inte har varit rent dåligt liksom. Och vad var bäst med London? Vad var sämst? Också det frågor som är jättesvåra att svara på. Jag tycker att ni får nöja er med med ett: BRA! Och eftersom jag är så dålig på ord så finns en massa snygga bilder att visa istället. Maria och Anna var flitiga dokumenterare av alla möjliga knasiga upptåg! Wehoo! Men en av dom bästa sakerna var i alla fall att jag fick fotas tillsammans med Robbie Williams! Den du=)






Nu har min söte kommit hem och det tycker jag massa om!

Just nu är huset invaderat av fulla arbetskamrater till mamma. De för ett fasligt liv på bron pecis under mitt fönser ... jag undrar när de tänker sluta ... Nu gav de sig även på pianot, hur ska detta sluta? Det finns nämligen massa vin kvar i kylen....







Maria har färgat mitt hår! Det är fint och mörkt.