Dum riddare

Joakim Knutsson var en liten dummis ikväll, han kom med påståenden som var helt felaktiga! Inte hela världen kan tyckas, men det är fel att ljuga. Faktiskt. Sedan så förlorade han i frågesporten också. Jag och Vickan var bättre kan man säga. Ett litet tack till honom ändå och till V också för att ni räddade mig från en gnällig mamma.



För övrigt så ska det serveras vaniljhorn på min studentmottagning. Fast de ska inte bakas enligt receptet i sju sorters kakor.
Till det övriga hör också att tre av fyra garnbollar på mina fina rosa vantar från London har fallit av. Om det fortsätter i den här takten så får jag inga barn när jag blir stor. Det är som när man kastar upp stenar i luften och frågar "hur många barn får jag när jag blir stor?" ni vet, fast nu handlade det om rosa garnbollar som faller bort från händerna/vantarna.



Efter övrig kommer slutet och då vill jag bara konstatera att världen är skruvad och att jag klarade av projektredovisningen utan att svimma. Tack och Hej.


"Vägverksboss mutad med godis"

Idag önskade Sattar mig lycka till och sa att jag borde bli chef för vägverket .... Så sa jag det till Fredrik och han tyckte det var en jättebra idé för då kunde jag ge honom ett körkort, mot rimlig ersättning förstås. Men jag är lite orolig för skandalrubrikerna som skulle uppstå: "vägverksboss mutad" folk skulle kasta leksaksbilar på mig och det gör ont. Ersättningen får nog vara lite mer än en kexchoklad, en flaska pucko och ett glas ljummet vatten i så fall som Fredrik erbjöd ....
Sattar är underlig, ja lite konstig också och inte helt igenom snäll heller, tyvärr =/

Ljummet vatten leder oss in på att jag var på diabetesmottagningen idag, den på danderys sjukhus och som är vuxenavdelningen. Fast idag var det nog mer pensionärsavdelningen. Väntrummet bestod av mig, och tre ska vi säga äldre män eller gubbar för det var dom ju faktiskt. Jag fick träffa sjuksköterskan Lena som hade underligt hår, sa mitt namn hela tiden och sa att vi kommit överens om en massa. Jag tror hon hade kommit överens om saker utan mig, kanske innan mitt besök började? Men hon var snäll och det tycker jag om.


Hemma

För en vecka sedan så var jag på bio. Inte så speciellt kanske ni tycker... men det ni inte vet är att bion låg i London av alla städer. Nu blev det lite mer speciellt inte sant? Londonresan gick bra och det var alltigenom trevligt (om man bortser från lite sjukdom och kalla rum). De senaste dagarna har jag fått frågan "hur var det i London?" jättemånga gånger och allt jag kan säga är: det var bra, roligt... Jag tycker det är megasvårt att berätta hur någt har varit om det inte har varit rent dåligt liksom. Och vad var bäst med London? Vad var sämst? Också det frågor som är jättesvåra att svara på. Jag tycker att ni får nöja er med med ett: BRA! Och eftersom jag är så dålig på ord så finns en massa snygga bilder att visa istället. Maria och Anna var flitiga dokumenterare av alla möjliga knasiga upptåg! Wehoo! Men en av dom bästa sakerna var i alla fall att jag fick fotas tillsammans med Robbie Williams! Den du=)


Polers=)



Nu har min söte kommit hem och det tycker jag massa om!

Lägesrapport

Just nu är huset invaderat av fulla arbetskamrater till mamma. De för ett fasligt liv på bron pecis under mitt fönser ... jag undrar när de tänker sluta ... Nu gav de sig även på pianot, hur ska detta sluta? Det finns nämligen massa vin kvar i kylen....







Maria har färgat mitt hår! Det är fint och mörkt.

Fascinerad

Jag är fascinerad av folks fantasi, påhitt, smarta ideér och ologiska resonemang som i ändå slutet lyckas ha en vettig poäng. Jag fascineras av människors beteende, åsikter och tankar, av orättvisor och rättvisor. Jag blir fascinerad av mig själv, mina förväntningar och fåniga besvikelser, mina förmågo och oförmågor. Jag fascinerad över människors drömmar och mardrömmar, över deras önskningar, av deras kunskaper och egenskaper. Jag blir fascinerad av tiden och naturen, av världen i sig och det som rymmer den. Jag fascineras över människors olikheter och deras likheter, över språk och dess betydelse. Jag är fascinerad hur musik kan beröra och hur människor kan trösta. Jag är fascinerad av ordet fascinerad och dess betydelse.

Vackra människor

Jag har hicka, suck. Men nu gick den över, jippi! Är jippi motsattsen till suck föresten? Hursomhelst är det lov nu och det är skönt. Hittills har jag gått på promenader med systrami, varit på bio, jobbat och faktiskt skrivit lite på projektet. Sen har jag förstås klipp mig och varit på naturhistoriska också, inte att förglöma. Men det är imorgon som den riktiga sportlovsaktiviteten ska äga rum. jag ska åka långfärdsskridskor för första gången, den ni! Jag tror att det blir skoj i alla fall.



I boken jag läser just nu, den som Mia lånade mig, så står det att månen skyddar huvudpersonen. Eller jaa hon tror att den gör det eftersom den aldrig försvinner. Det är bara vi som inte alltid ser den. Jag tror månen är vår vän och en dag vill jag åka till Japan för det verkar så spännande.




Fast mascaran börjat rinna och ditt hår är torrt och tunt
och du talar utav rädsla att va tyst.
Och du hört dig själv och insett att du bara pratar strunt
och egentligen bara vill bli kysst. 
     Om du pendlar mellan kemiskt hög och helt naturligt låg
och aldrig känt dig gråare än nu. 
          Och om du blundar framför spegeln så var snäll och kom ihåg;
Att vi är inte vackrare än du.