gulle

Jag måste säga att mitt mål med att inte plugga den här veckan har uppfyllts riktigt bra. Heja liksom. Ett av alla de tidsfördriv som jag ägnat mig åt istället var ju att gå på LARS! Han är faktiskt värd både versaler och utropstecken, så bra var han. Och att han är väldigt söt också råder det ju inget tvivel om. Jag har dock inte bestämt mig och han skulle vara lika söt om han inte var så duktig. Jag menar en gitarr och några innerliga sånger gör ju de flesta lite hetare. Det var i alla fall helt klart en lyckad kväll med Sofia, Vickan och Lars! Deras utläggningar om spelningen är mer utförliga så jag känner att det räcker med en lite kommentar från mig.

Nu sitter jag i min (Camillas) soffa och kollar på skidskytte, det är en bra tv-sport må jag säga och man kan lätt fördriva en förmiddag med att titta på människor i tajta dräkter och gevär. Men just denna förmiddag ska jag nog göra något annat. En promenad och sen måste jag lista ut vad jag ska ha på mig på festen ikväll. Sorgligt nog så är jag ju inte som Sofia som har positiv klädångest. Hur man nu kan ha positiv och ångest i samma mening fattar jag fortfarande inte. Hum Hum.

Jag är lat. Jättejättelat. Och uttråkad. Det är inte så att jag vill vara såhär eller att jag har planerat att liksom tappa all kraft. Som tur är så orkar jag fortfarande städa och diska (ibland). Egentligen är jag mest lat när det kommer till att öppna kursböckerna och dagarna går främst ut på att göra allt annat än att öppna dem. Så den här veckan ska jag äta middag med Anna, Jennifer och Maria, gå på en spelningen med LARS!, köpa en klänning (en till, jag köpte nämligen en idag också), kanske jobba, luncha med Sofia, köpa julklappar, pyssla hos Helly, hämta hem syster, gå på fest och framför allt sova. Allt istället för att plugga. Men oroa er inte jag kommer att göra det jag ska i skolan också för jag är inte så rebellisk som man kan tro...
Den här veckan ska jag nämligen göra ett fältarbete på Fredriks skola, det låter ungefär lika läskigt som det är. Men lat som jag är orkar jag knappt oroa mig. Då kanske det är positivt med latheten? För att oroa sig är ju dumt.